Läkemedel i avloppsvatten
Det finns 1200 aktiva ämnen i de olika läkemedel som säljs i Sverige och förbrukningen ökar stadigt. Läkemedel utsöndras ur kroppen via urin och fekalier, antingen i sin ursprungliga form eller som nedbrytningsprodukter, och hamnar sedan i avloppet.

Försöksanläggning på Sjöstadsverket.
Dagens reningsverk klarar inte att bryta ned alla läkemedelsrester utan många följer med det renade avloppsvattnet ut i naturen mer eller mindre opåverkade. Läkemedelsresterna är ofta långlivade och vattenlösliga och eftersom de är utformade för att ha en biologisk effekt på människan finns en oro för att de kan påverka även fiskar och andra vattenlevande organismer negativt.
Finansiering från miljömiljarden
Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder är ett projekt som har drivits av Stockholm Vatten mellan 2005 och april 2010 med pengar från Stockholms Stads s k miljömiljard. Det övergripande syftet var att utsläppen till vattenmiljön av svårnedbrytbara, bioackumulerbara och giftiga läkemedel ska minska för att skydda de akvatiska ekosystemen och säkerställa en bra vattenkvalitet. De olika delprojekten var:
- Åtgärder vid källan - hur kan vi förhindra överblivna läkemedel att nå avloppet?
- Val av ämnen samt utveckling och kvalitetssäkring av kemiska analysmetoder
- Utsläpp av läkemedel från reningsverken
- Reduktionsgrader i reningsverken
- Vilka läkemedel hittar vi i Mälaren och i dricksvattnet?
- Behandlingsbarheten i dagens reningsverk - vilka reningssteg är effektiva? Hur mycket hamnar i slammet?
- Försök med kompletterande avancerad reningsteknik
- Effektstudier med vattenlevande organismer
Åtgärder vid källan
Genom förebyggande åtgärder kan onödig tillförsel av läkemedel till avloppet förhindras. Sjukvården, äldreomsorgen, djursjukvården och allmänheten kan här bidra på olika sätt. Ett antal sådana åtgärder har identifierats och beskrivits i rapporten ”Åtgärder vid källan”.
Halter i vatten och slam
Projektets urval av substanser resulterade tillsammans med andra läkemedel som laboratoriet analyserar i totalt ca 95 ämnen. Av dessa kunde 74 spåras i inkommande vatten till reningsverken och ungefär lika många i utgående, fast i lägre koncentrationer. I Saltsjön kunde läkemedlen följas utmed den ström som det renade avloppet följer ut i skärgården. I den yttersta mätpunkten var halterna inte mycket högre än i vattnet från Mälaren, dvs något nanogram (en miljarddels gram) per liter. I dricksvatten hittades spår av ett tiotal läkemedel och i avloppsverkens slam kunde omkring 20 läkemedel identifieras i halter över 0,1 mg/kg TS.
Olika kompletterande reningsmetoder testades
Ett viktigt delprojekt undersökte om nya reningstekniker kunde komplettera den ordinarie reningen av avloppsvatten. Försök gjordes med oxiderande, separerande och några biologiska metoder. Resultaten visade att flera av dessa metoder tar bort upp till 95 % av de läkemedelsrester som finns kvar i avloppsvattnet efter den ordinarie reningsprocessen. Tester på vattenlevande organismer visade att aktivt kol eller ozonering med låg dos är de bästa teknikerna ur ett ekotoxikologiskt perspektiv.
Mer kunskap behövs om effekter på vattenmiljön
Om ozonering eller filtrering med aktivt kol skulle införas, skulle det innebära en höjning av VA-taxan med 10-40 % på grund av ökad energi- och resursförbrukning. Det bör vägas mot den nytta som ytterligare rening skulle innebära. En viktig fråga är därför vilken risk läkemedel utgör i vattenmiljön. Mycket forskning pågår för närvarande som förhoppningsvis kommer att generera mer kunskap om läkemedels effekter på vattenlevande organismer. Det kommer då att finnas bättre underlag för beslut om åtgärder.
Läs mer i slutrapporten
Ladda ner (.pdf, 3 MB)
För mer information kontakta:
Övergripande om projektet:
Cajsa Wahlberg
cajsa.wahlberg@stockholmvatten.se
08-522 124 35
Om kompletterande reningsmetoder:
Berndt Björlenius
berndt.bjorlenius@stockholmvatten.se
08-522 124 85
Om urval av substanser och kemisk analys:
Nicklas Paxéus
nicklas.paxeus@gryaab.se
031-64 74 23