En smutsig stad
Idag har vi svårt att föreställa oss förhållandena i en snabbt växande stad under 1800-talet. Stockholm var omgivet av vatten, som mer och mer smutsades ner av avfall från gator, hushåll och hantverkerier. Vid bryggorna tvättade man och tog på samma ställe vatten till hushållen.
Sitt dricksvatten hämtade man helst i någon brunn, men i dess närhet låg ofta latrinupplag och offentliga avträden.
Stadens brunnar och pumpar var både vackra och omtyckta. Det var platser där folk kunde träffas och utbyta nyheter.
3700 döda i kolera
År 1834 inträffade den första och också svåraste koleraepidemin i Stockholm. Sommaren var torr, brunnarna sinade och vatten till matlagning fick hämtas i sjön. Allmänna pumpar sattes upp vid stränderna, men i flera fall låg platserna nära avloppsdiken och latriner.
Att vattnets kvalitet var dålig på flera av dessa platser påpekades från flera håll, men man gjorde däremot inte någon koppling mellan orent vatten och smittan som spreds i staden, eftersom man inte ens visste att det fanns bakterier.
Koleran skördade 3700 offer i en stad som då bestod av runt 80 000 invånare.