Nytt stort verk byggs i berg

Under samma period som man byggde verken i Bromma beslutades att ett stort reningsverk som skulle tjäna innerstaden och de södra delarna skulle byggas. Man bestämde platsen till Henriksdal, insprängt i berget.

Tanken var från början att verket skulle ha legat längre åt Hammarby kanalen till, i närheten av mynningen mot Saltsjön. Opinionen mot detta var stark då man var oroligt för att verksamheten i Saltsjökvarn skulle ta skada. Eller i alla fall var man från kvarnens ledning oroliga att folk skulle tro att mjölets kvalitet påverkades av dess närhet till avloppsreningsverket.

Henriksdal 1941

1941, mitt under brinnande krig invigdes Henriksdals reningsverk på gränsen mellan Stockholm och Nacka. Byggt för att ta emot avloppsvatten från cirka 500 000 personer och en vattenmängd på strax under 150 000 m3 per dygn. Det visade sig snart vara lite knappt tilltaget och redan 1953 byggdes verket ut till dubbel kapacitet. Den tredje utbyggnaden av Henriksdal (1963-1970) försåg verket med biologisk rening.

En fjärde utbyggnad genomfördes under mitten av 90-talet för att verket skulle klara av de nya strängare kraven på kväverening. Det gjordes bland annat genom att man fördjupade luftningsbassängerna från 5 till 12 meter. Det infördes även ett slutfiltreringssteg och man försåg också verket med ny kraftförsörjning och en gasmotoranläggning.

Idag tar Henriksdals reningsverk emot avloppsvatten från Stockholm, Huddinge och ytterligare 6 grannkommuner. Verket, som fyllt 70 år, har åldrats med behag men har under årens lopp fått ett antal ansiktslyftningar.

Reningsverken – en självklar del av samhället

Stockholm växer och områden som tidigare betraktades som avsides ligger idag avsevärt närmare centrum. Detta medför att verksamheter som inte är anpassade för tätbebyggda områden ska samsas med bostadshus, köpcentra och skolor. Från början låg avloppsreningsverken långt bortom bebyggelsen men har idag blivit en självklar del av samhället.